Livet på distans.

I början trodde varken jag eller mina vänner som känner mig att jag skulle kunna ha ett distansförhållande. Jag är verkligen beroende av närhet och bekräftelse i ett förhållande. Få känna mig älskad och kunna ge min kärlek genom gärningar, ord och genom att vara fysisk med personen i fråga.


Att ha ett distansförhållande tänjer verkligen på gränserna. Det spänner och knakar i fogarna ibland och att få ihop livet blir ett pussel som måste lösas för att kunna vara lycklig i ett såhär speciellt förhållande.


Själv vet jag vad jag behöver för att jag ska klara av det här. Jag behöver prata i telefonen oftare än i ett vanligt förhållande. (Och jag älskar att prata i telefonen annars :P) Jag måste ha planer och mål, saker att längta till. Jag måste få höra att jag är älskad – små gärningar betyder ibland mer än de stora. Kärleksord är så viktiga. Utan dem kan jag tyvärr inte få den bekräftelse jag behöver.  I andra förhållande kan man ge bekräftelse och visa att man älskar personen genom fysiska gester som kramar, pussar, smekningar… eller som att köpa en liten bok, ros i vardagen. Man kan till och med se det i ögonen. Orden och samtalen är dock  väsentliga för att kunna bygga en fungerande relation, speciellt i ett distansförhållande. Man bör kunna diskutera och ha viktiga samtal även på telefon då man inte träffas så ofta. Det har väl gått rätt bra för oss, bättre än förväntat om man tänker på att han verkligen inte tycker om att prata i telefon. Men visst, det mesta går att förbättra och våran kommunikation är långt ifrån perfekt. Jag måste även känna att båda arbetar för att förbättra, vårda förhållandet. Göra uppoffringar, ge och ta. Vårda det vackra ömt.


Men mina krafter börjar sina. Att ha det såhär tar på krafterna och det tär! Det tär på förhållandet och det tär på sitt personliga välbefinnande. Både han och jag börjar känna sig stressade, oroliga. Vill bara att pusslandet ska ta slut.


Så nu längtar jag efter en lösning som gör att jag kan få vara nära honom mer. Jag tycker vi förtjänar det . Det är dags att få lugn och ro. Tänk er, jag vill bara ha en vardag med honom så är jag nöjd. Jag vill ha vardag. Med honom. Han, den finaste. J <3


Ge mig vardag.


Kommentarer
Postat av: Sica

Ni kommer att få er vardag tjock <3

2009-09-29 @ 19:53:04
URL: http://sicastyle.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0